Томас Карлссон - Адулруна. Готическая каббала

—, Fama e Scanzia redux. Buccina iubilei ultimi, Eoae hyperboreas praenuncia: montium Europæ cacumina suo clangore feriens, inter colles & convalles araba resonans, Stockholm 1616.

—, Hebraeorum philosophia antiqvissma

—, Monumenta sveo-gothica hactenus exsculptura, U. o. tr. ä. Uppsala 1624.

—, Nordlandalejonsens Rytande, Som aff Koppar Altarsens Mätning, Vppenbarar Skriftennes Tijda Räkning, Vpsala 1644.

—, Nymäre Wijsor, Vpsala 1637.

—, Runa ABC-boken, Stockholm 1611.

—, Runa ABC-boken, Vpsala 1624.

—, Runa redvx Dän danske k. Waldmars prophetia, om rvnas hem-flycht, funnen i Danmark, uti en norsk bok, skalda benemd, vtaf den höglärde… D. Olao Worm… och af honom där sammestädes latit af prentet vtgå år 1636. Vnder däd namnet Literatvra: danica, Stockholm 1643.

—, Smaragdina tabula chronologiæ cherubinicæ hactenus sigillatæ, pro assertione veritatis evangelicæ ex ungvibus bestiæ, in confirmationem fidelium Augustanæ confessionis et solatium gementium et in fidelium mendationem.

—, Svenska ABC-boken medh runor, Stockholm 1612.

Göransson, Johan, Is atlinga; Det är: De forna göters, här uti Svea rike, bokstäfver ok salighets lära, tvåtusend tvåhundrad år före Christum, utspridde i all land; Igenfunden af Johan Göransson, Stockholm 1747.

Iduna, tionde häftet, Stockholm 1824.

Jordanes, Getica: Om goternas ursprung och bedrifter (översatt av Andreas Nordin. Stockholm 1997)

Liljegren, Johan, Run-Lära, Stockholm 1832

Magnus, Olaus, Historia om de nordiska folken (utgavs f f g på svenska av Michaelisgillet 1909 — 1925. Nyutgåva av Gidlunds förlag och Michaelisgillet, Hedemora 2001)

Rudbeck, Olof, d.ä., Atland eller Manheim… [T.I.] Upsalae: Henricus Curio [1679]

Sturlasson, Snorre, Snorres Edda (översättning och inledning av Björn Collinder. 1970)

Tacitus, Tacitus mindre skrifter. Dialogus de oratorius, Agricola och Germania (i svensk översättning med inledningar och anmärkningar av Per Persson. Stockholm 1929)

Johannes Bureus (1568–1652), who was the teacher of king Gustavus Adolphus, was a pioneer in runology and Swedish linguistics and is acknowledged as the father of Swedish grammar, but Bureus himself thought that it was within the sphere of mysticism that he made his most important contribution. Bureus himself called his esoteric system for Nordic cabbala a notaricon suethia or a kabala Upsalica. Bureus also applied the methods of the cabbala to his runological research. This book is concerned with the esoteric elements in Gothicism as they are expressed in the writings of Johannes Bureus. The focus is on a description of Bureus' most important esoteric work: Adulruna rediviva. For the first time in Russia and in the Russian language Bureus' system is described, based on the original sources, which are located in Stockholm, Uppsala and Linkoping. The most important source materials were the six manuscripts of Bureus' esoteric work entitled Adulruna rediviva. Four of these are found in the Royal Library in Stockholm and two are found in the Carolina Rediviva in Uppsala.

Thomas Karlsson has studied and practiced the occult sciences for more than twenty years and is the founder of the esoteric order Dragon Rouge. He is the main lyrics author for Therion, a Swedish metal band, whose last album "Gothic Kabbala," was inspired by this very book. Mr. Karlsson is a doctoral candidate in the History of Religion and has a M.A. in the History of Ideas. He leads the first study course on Western esoterism in the University of Stockholm. At present the author of this work is writing a doctoral dissertation about Johannes Bureus and the Gothic cabbala.

Гёты (ёты, гауты; швед, gotar, древнесканд. gautar) — германское племя, в период со II века до н. э. по рубеж I и II тысячелетия населяли южную часть Скандинавии в районе озёр Венерн и Веттерн. Вместе со свеями сформировали шведскую нацию. Историческая область на юге Швеции до сих пор носит название Гёталанд, то есть «страна гётов». Вопрос степени родства гётов с готами спорен, как и отождествление гётов с гаутами, упоминаемыми в скандинавских сагах. — Прим. ред.

Lars Magnar Enkoksen, «Runor — historia, tydning, tolkning» (1998), p. 185

Johannes Bureus, «Antiquitates Scanziana», F.a., p. 61.

Bjorn Andersson, «Runor, magi, ideologi. En idehistorisk studie» (1997), p. 100.

См. описание источников в главе 4 и в списке.

Stephen Flowers, «Johannes Bureus and Adalruna» (1998).

Henrik Bogdan, Västerländsk esotericism som nytt akademiskt ämne «Religionsvetenskap i Goteborg — 25 år» (Ed. Martin Berntson and Henrik Bogdan, 2002), p. 75.

Henrik Bogdan, «Prom Darkness to Light. Western Esoteric Rituals of Initiation» (2003), p. 9 ff.

Henrik Bogdan (2002), p. 76.

Точнее: perennis — долговечный, прочный (лат.). — Прим. ред.

Antoine Faivre, «Esotericism», p. 61.

Antoine Faivre (1992), p. 35.

Olav Hammer, «Claiming Knowledge: Strategies of Epistemology from Theosophy to the New Age» (2000), p. 37.

Wouter J., «Hanegraaf, New Age Religion and Western Culture — Esotericism in the Mirror of Secular Thought» (1998), p. 384f.

Wouter J., «Hanegraaf» (1998), p. 385.

Edward E. Tiryakian, «On the Margin of the Visible. Sociology, the Esoteric and the Occult» (1974), p. 499.

Tore Ahlbäck, «Spiritism, ockultism, teosofi och antroposofi — några historiska linjer», Att se det dolda, ed. Owe Wickström (1998), p. 166f.

Antoine Faivre (1994), p. 5.

Antoine Faivre (1994), p. 13–19.

Antoine Faivre (1994), p. 13.

Wouter J. Hanegraaf (1998), p. 385ff.

Henrik Bogdan (2002), p. 79.

Henrik Bogdan (2002), p. 80.

Peter Cornell, «Den hemliga källan: Om initiationsmonster i konst, litteratur och politik» (1988), p. 2Iff.

Mircea Eliade, «Rites and Symbols of Initiation» (1995), XII.

Johannes Bureus, «Adulruna rediviva», Rål. 9 8°, p. 67.

Greta Hedin, «Menhemsförbundet: Ett bidrag till göticismens och den yngre romantikens historia» (1928), p. 140ff.

Mats Malm, «Minervas äpple: Om diktsyn, tolkninig och bildsprek inom nordisk göticism» (1996), p. 12.

Nils Eriksson, «"Göticism" in 17 uppsatser i svensk ide- och lärdomshistoria» (1991), p. 35.

Nils Eriksson, p. 36.

Nils Eriksson, p. 35.

Andreas Nordin, предисловие к «Jordanes' Getica: Om goternas ursprung och bedrifter» (1997), p. 21.

Johan Nordstrom, «De yverbornes 6» (1934), p. 100.

Mierow, Charels C, «The Gothic History of Jordanes» (англ. перевод) (1960(1915]), IV:25.

Tacitus, «Germania» (перевод и комментарии J. В. Rivas, 1999).

Ingmar Stenroth, «Myten om goterna» (2002), p. 46f.

Ingmar Stenroth, p. 120.

Gunnar Eriksson, «Rudbeck 1630–1702: Liv, lardom, drom i baroxkens Sverige» (2002), p. 263.

Mats Malm, p. 13.

Новое издание: Olaus Magnus. «Historia om de nordiska folken», Gidlunds 2001.

Mats Malm, p. 13.

Bjorn Andersson, p. 94.

Lars Magnar Enoksen (1998), p. 173.

Olaus, «Magnus historia om de nordiska folken» (2001), P. 64.

Gunnar Eriksson, p. 263.

Elisabeth Svärdströrn, «Johannes Bureus arbeten om svenska runinskrifter» (1936), p. 7.

Hjalmar Lindroth, J. Th. Bureus, «Den svenska grammatikens fader», vol 1 (1911), p. Iff.

Lars Magnar Enoksen (1998), 178.

Lars Magnar Enoksen (1998), 182.

Bjorn Andersson, p. 96.

Tore Frängsmyr, «Svensk idehistoria», part 1 (2000), p. 84.

Bjorn Andersson, p. 99.

Tore Frangsmyr, p. 84.

Susanna Akerman, «The use of Kabbala and Dee's Monas in Johannes Bureus' Rosicrucian papers», presentation at the IAHR-Conference in Durban, South Africa, 2000.

Lars Magnar Enoksen (1998), p. 20.

Lars Magnar Enoksen (1998), p. 184.

Lars Magnar Enoksen (1998), p. 185.

Sten Lindroth, «Svensk lärdomshistoria. Stormaktstiden» (1975), p. 161.

Margret Clunies Ross and Lars Lönnroth, «Den fornnordiska musan: Report från ett internationellt forskningsprojekt», in Myter om det nordiska — mellan romantik och politik (ed. Catharina Raudvere, Anders Anren, Kristina Jennbert, 2001), p. 35.

Mats Malm, p. 15.

Erik Julius Bjorner, «Prodromus tractatuum de geographia Scandinaviae veteri, et historiis gothicis: exhibens succinctum judicium de scythiae, svethiae et gothiae etymo, ut et runarum in cippis helsingicis ac medelpadicis inventarum aetate, usu

Sten Lindroth (1975), p. 652

Sten Lindroth (1975), p. 654.

Sten Lindroth (1975), p. 653.

Sten Lindroth (1975), p. 653.

Johan Göransson, «Is atlinga; Det är: De forna göters, här uti Svea rike, bokstafver ok salighets lära, tvåtusend tvåhundrad år före Christum, utspridde i all land»; Igenfunden af Johan Göransson (1747), p. 79.

Lars Magnar Enoksen (1998), p. 201.

Sten Lindroth (1975), p. 655.

Per Daniel Amadeus Atterbom, «Skaldar-Mal» in Phosphoros (January-February, 1811), pp. 9-10.

Iduna, tenth volume (1824), pp. 20–62.

Lars Magnar Enoksen (1998), p. 205.

Lars Magnar Enoksen (1998), p. 206.

Johan Lilegren, Run-Lara (1832), p. 15.

Margaret Clunies Ross and Lars Lonnroth, p. 44.

Margaret Clunies Ross and Lars Lonnroth, p. 29.